Tiden är inne för LFP-batterier

På senare år har applikationer som använder lithiumjonbatterier vuxit i popularitet av flera anledningar: de har en lång livslängd, brett användningsområde, lätt struktur, hög energieffektivitet och sjunkande tekniska kostnader. Numera består majoriteten av den installerade batterikapaciteten globalt av lithiumjonbatterier. Även våra energilagringssystem är byggda av batterier med LFP-celler, det vill säga kobolt- och nickelfria lithiumjonbatterier.

LFP (lithiumjärnfosfat) har inte samma energitäthet som lithiumbatterier med kobolt och nickel, och tar på grund av det upp mer yta, men i ett energilagringssystem är yta sällan ett problem. LFP har trots det flera utmärkande fördelar, bland annat material, pris och livslängd. De har till exempel bättre effekttäthet, låg urladdningshastighet, platt urladdningskurva, lägre uppvärmning, hög säkerhet och högt antal laddningscykler. De är dessutom lätta att förvara och har en förmåga att skapa enorma mängder energi.

Den forskning och utveckling som skett inom fordonsbranschen och elektronikbranschen är bidragande faktorer till att priserna på LFP de senaste åren drivits ned. Investeringskostnaden är trots det hög jämfört med traditionella nätkomponenter, men det gäller att ta flera faktorer i beaktning, bland annat samhällskostnaden för en stillastående utveckling i väntan på nätutbyggnad.

LFP-celler har en låg termisk känslighet och kan därför också ses som ett säkert alternativ. Applikationer som byggs med NMC-celler kommer behöva utrustas med flera säkerhetsanordningar. Det utrymmet som vinns i energitäthet genom att välja NMC i stället för LFP går därför lätt förlorat genom extra säkerhetsanordningar. Därför är det viktigt att ha ett installationsperspektiv med komplexitet och robusthet inräknat, och inte enbart jämföra cell med cell.